Mjölby-rallyt 050903
Klockan ringde och jag slog sakta upp mina klarblå, det var dags för årets
“lång-utflykt”. Bing Brothers skulle delta i Mjölby Tvåtaktsgilles förhoppningsvis
trevliga rally. Förväntningarna från min sida var skyhöga, jag har varit med
förut och det ahr varit kanon. Jag pallrade mig sakta ur sängen. Ner i köket
för att fixa till de obligatoriska prickigkorv-mackorna. Vad vore en
moppeutflykt utan dessa? En stor termos kaffe tillagades också. Jag packade
farsan gamla skolportfölj med ca 50 år på nacken med de nämnda mackorna och
termosen, med åkte också en flaska saft och en lättöl, broder Bngt hade en sån
med sig på Kultur-turen tidigare i år och jag blev avundsjuk. En blick ut
genom fönstret sa mig att detta skulle bli en mycket fin dag med strålande sol
och 15-18 grader.
Jag hade bestämt med Bröderna Rikard och Fredrik att plocka upp dem vid
Slottet på väg till den redan legendariska samlingsplatsen Ä22. Där var
redan Bröderna Stefan, Christer, Tobbe och Bengt samlade och höll på med
lastningen av mopeder på släpan. Bengt var övermodig och iklädd shorts, han
blev dock övertalad att åka hem och ta på sig heltäckande klädsel. Detta
behövs i de svindlande farter vi pratar om här... Vi fegade lite denna dag och
använde släpkärra för den första etappen mellan Motala och Mjölby. Strax
efter kom broder Anders med bil och släp. Efter lastningen bar det iväg till
Mjölby, där vi landade i Kvarnparken ca 9.20. Det är gott att vara i god tid
för att hinna med en fika och att kolla in alla moppar som finns
representerade, alltifrån skinande originalskick till välpatinerat och här
och där rena hemmabyggen.
Efter anmälan och inköp av en lott till moppe-lotteriet var det så
dags. Kenta och XX från Mjölby Tvåtaktsgille hälsade oss varmt välkomna och
drog lite förhållningsorder och en vägbeskrivning och sedan bad de oss
”start your engines”, jag kan säga att det blir lite jobbigt att andas när
84 (så många startande var det faktiskt) moppar drar igång, det är knappt
att man ser sin hand framför sig i blåröken.
Monarpeden mullrade inte riktigt som den brukar, till detta rally hade
jag monterat dit original-dämparen och jag hörde knappt att motorn var igång,
å andra sidan, står man bredvid broder Christer kan man köra utan krök och
ändå inte höras.
Starten gick och jag varvade upp min stolta Monarped och 30 m utanför
Kvarnparken bara dog den. ”Vad i h-e, den gick ju kanon alldeles nyss”. Jag
fick använda broder Christers mest slitna klyscha. Hur som, bort med tändstiftet,
ingen lôppa, men det var lite taskigt med tillrinningen av soppa. Jag skakade
om tanken, öppnade reserven och skruvade upp munstycket till max. Då funkade
den iallafall, men den gick ju inget vidare, och jag som eggat Broder Christer
hela veckan att han bara skulle få se min ryggtavla eftersom jag hittat rätt
inställningar på motorn, som det heter i motorsportkretsar...
Vi rullade i sakta mak (och sist) ut ur Mjölby åt Skänningehållet
till och vid första frågan i korsordet stannade vi för att överlägga om rätt
svar. När vi sen skulle iväg gick det troll i Monarpeden igen, den vägrade
att starta. Återigen skaka om i tanken och munstycket på max, jag hade ställt
ner det lite under vägen för att inte bli ohjälpligt sist. Detta enkla knep
funkade även denna gång.
Turen gick vidare ut på slätten och vi gjorde ett improviserat
fikastopp i dikeskanten, då kom eftertruppen med bil och släpa och frågade
oss om vi hade problem, vi var nämligen absolut sist i spåret. Inga problem sa
vi, bara en fika och han åkte vidare efter at han upplyst o att det inte var långt
kvar till matkontrollen. Denna var förlagd hos en Mjölbymedlem som hade en
alldeles egen bensinstation på gården. Här vankades det ärtsoppa, saft,
kaffe och kaka för dem som var lite före oss, vi var för sena.
Färden gick vidare genom ett sensommarvarmt landskap med fina vyer och
innan vi visste ordet av var vi tillbaka i Mjölby, McDonalds närmare bestämt
och då fick min Monarped för sig att börja trilskas ännu en gång. På samma
knep med skakning, reserv och fullt munstycke igen, men det ville sig inte
riktigt... Då kom jag på att det var ytterligare en ”Christer”, jag hade
slut på soppan, så det var bara att slå en liter och sen klarade jag mig hela
vägen tillbaka till Kvarnparken, och visst vi var bland de absolut sista in...
Ytterligare en fika i väntan på prisutdelningen. Strax kom eftertruppen
med med två olyckskorpar på släpan, mopederna klarade inte de hårda påfrestningar
det innebär med ett fyra-mila-rally. När var dags att börja ceremonin, hörde
vi några diskreta knackningar på dörren till muggen, det var en Tranås-bo
som lyckats låsa in sig. Väntan på prisutdelningen blev ytterligare förlängd
då ingen på plats hade nyckel och föstärkning fick ringas in. Det dröjde ca
20 minuter och sedan kunde ceremonin dra igång.
Denna gång blev undertecknad bäste border med Tobbe på andra plats,
resten av bröderna kan vi säga kom på delad tredjeplats i den interna kampen.
Detta rally kan summeras på följande sätt; fint sensommarväder,
trevligt bemötande, 84 deltagare, pris till alla, KANON. All ära till Mjölby
Tvåtaktsgille som arrangerar så trevliga rallyn, fler såna önkas.
Sekreterare och tacksam rallydeltagare
Broder Simon
© Bing Brothers